Jakthunden

När ett barn växer upp i en familj där jakt är en stor del av livet finns där nästan alltid en jakthund i bilden. Dessa hundar finns av olika raser för olika syften. Vi har små fågelhundar som är duktiga på att hämta just fåglar. De större fågelhundarna är även skickliga på att spåra och i viss mån att driva vilt. En fin labrador eller en setter kan i många lägen ersätta kikarsikten och älgtorn, när det är på sitt bästa humör. De driver in djuren rätt i famnen på jägarna. Det finns älg- och björnhundar som även de har ett gott luktsinne, men framförallt ett stadigt lynne och ett bra skall. Grythundar och taxar är några av de bästa drevhundarna man kan ha. Ett mycket intensivt skall och en nos som kan spåra, framförallt skadeskjutna, djur länge och väl.

Pavlovs hundar

Har man som barn privilegiet att växa upp tillsammans med en jakthund kan man erfara en starkare sammanhållning i familjen. En hund som är säker sin plats i flocken är mycket angenäm att ha att göra med. De är trogna och kärleksfulla. Jakthunden är mycket lydig. Precis som att hundarna direkt börjar yla när man samlas i en stor ring ute på en skogsväg. Så känner också ett barn när det ska gå upp i mörkret och känna doften av mammas och pappas jaktkläder. När hundarna hoppar in i bilens baklucka vet barnet att nu är det jakt. Tillbaka till naturen.

Lagotto

Lagotto är en av de mest populära hundraserna i Sverige idag. Lagotto, eller Lagotto Romagnolo som är rasens fulla namn, betyder vattenhunden från Romagna. Lagotton härstammar från Italien, närmare bestämt provisen Romagna i samma land. Eftersom Lagotton har en fet, lammull-liknande päls så är det en perfekt hund för pälsallergiker. Det faktum att den heller inte fäller gör att den är otroligt enkelt att ha att göra med. Hundrasen är specialiserad på tryffelletning och är därför en så kallad tryffelhund. Lagotton älskar att bada och leka i vatten och behöver mycket aktivitet för att må bra. Långa promenader, gärna på öppna fält där den kan springa fritt och mycket bad på sommaren. Då mår Lagotton som allra bäst. Eftersom rasen gillar att leka och dessutom kommer bra överrens med både andra hundar och barn, är Lagotton en perfekt familjehund.

Bedlingtonterrier

Precis som Lagotton har Bedlingtonterriern en päls som liknar lammullsfällen. På grund av den speciella pälsen är även den här rasen perfekt för pälsallergiker. Inte heller Bedlington fäller, vilket gör att hemmet kommer vara precis lika rent även när den nya familjemedlemmen har flyttat in. Bedlington är den perfekta familjehunden på grund av sin stora kärlek till just familjen. Helst vill den alltid vara med sina ägare oavsett vad de gör. Rasen älskar att vara ute och promenera långa promenader lika väl som den kan ligga i soffan och såsa framför TV:n en hel förmiddag.

En hund lever ju inte lika länge som en människa, men har ett lika rikt liv för det, fullt av upptäckter och lärdomar. På ett sätt lever ju hundar så febrilt och entusiastiskt att man nästan kan säga att det går fyra år för en hund på ett år för en människa!

En intressant fråga är dock bara varför vi inte har kattår, eller för den delen häst- eller fågelår…

Bra hundfoder finns det gott om, men sedan är det klart att det finns vovvar som äter i princip vad som helst. Har du i motsats till det problem med att din hund är oroande kräsen kan det finnas skäl att ta den till veterinär. Det finns till och med hundkostvetare som verkligen vet vad de pratar om när det kommer till ens älskade hunds föda.

Så länge du är rädd om din hund och har koll på att den äter lagom mycket så är den exakta kosten mindre viktig!

Jag minns tydligt varje födelsedag in i minsta detalj, och även att jag inför varje födelsedag tjatade om att jag ville få en hundvalp i present. Något som för övrigt aldrig hände, utan jag fortsatte istället att drömma år ut och år in. Tillslut så ville jag helt enkelt inte ha en hund, utan skaffade mig en katt istället. Då var jag 18 år och hade väl ändå inte tid för att gå ut med en hund stup i kvarten.

Nu för tiden, när jag är vuxen, äger jag fyra hundar och älskar dom mer än något annat. Jag kan helt enkelt inte tänka mig ett liv utan hundar och skulle troligtvis vandra över lik för att rädda dom om något skulle hända. Det har till och med gått så pass långt att jag hellre har en hund än att jag någonsin behöver gifta mig. Ironin i det, ja, det är en helt annan historia.